04. Maha Lakshmi Samudpathi
चतुर्थोऽध्यायः
महालक्ष्मीसमुद्भतिः
श्रीः --
निर्मलाकाशकल्पाहं निःसमानन्दचिन्मयी।
अहं नारायणी नाम भावोऽहं तादृशो हरेः॥ १॥
caturtho'dhyāyaḥ
mahālakṣmīsamudbhatiḥ
śrīḥ --
अहं नारायणी नाम भावोऽहं तादृशो हरेः॥ १॥
caturtho'dhyāyaḥ
mahālakṣmīsamudbhatiḥ
śrīḥ --
nirmalākāśakalpāhaṁ niḥsamānandacinmayī
|
ahaṁ nārāyaṇī nāma bhāvo'haṁ tādṛśo hareḥ || 1 ||
ahaṁ nārāyaṇī nāma bhāvo'haṁ tādṛśo hareḥ || 1 ||
I am narayani, without blemishes, like
akasa without border, without any equals, full of pure ananda and sri Hari's
such feeling /
emotion of "I" (aham bhava).
न शान्ता नोदिता नापि मध्यमाहं चिदात्मिका।
तादृशस्य हरेर्विष्णोः स्वरूपमखिलात्मनः॥ २॥
na śāntā noditā nāpi madhyamāhaṁ cidātmikā |
tādṛśasya harerviṣṇoḥ svarūpamakhilātmanaḥ || 2 ||
तादृशस्य हरेर्विष्णोः स्वरूपमखिलात्मनः॥ २॥
na śāntā noditā nāpi madhyamāhaṁ cidātmikā |
tādṛśasya harerviṣṇoḥ svarūpamakhilātmanaḥ || 2 ||
Full of jnana, i am neither resting or
working(nodita) or the state in between
with such similar form of sri hari who is called Vishnu, the inner soul (atma)
of everything in the universe
तस्याचित्रैकरूपस्य विकल्पपदवीजुषः।
अचित्राहं तदाकारा सर्वतः समतां गता॥
३॥
tasyācitraikarūpasya
vikalpapadavījuṣaḥ |
acitrāhaṁ tadākārā sarvataḥ samatāṁ gatā || 3 ||
acitrāhaṁ tadākārā sarvataḥ samatāṁ gatā || 3 ||
His non variegated form(which is
singular) is without changes. I also dont change and has the same form like him
and treat all as equal (in the same way)
तयोर्नौ संविदात्मैव क्वचिदुन्मेष
उत्थितः।
कोटिकोटिसहस्रौघकोटिकोटितमी कला॥ ४॥
tayornau saṁvidātmaiva
kvacidunmeṣa utthitaḥ |
koṭikoṭisahasraughakoṭikoṭitamī
kalā || 4 ||
Whenever we decide to do srushti by
opening our eyes the same was done by the very minuest part of us.
सिसृक्षा नाम तद्रूपा सृष्टिमिष्टां
करोम्यहम्।
एकांशेन विशुद्धाध्वरूपा वर्तेऽहमञ्जसा॥
५॥
sisṛkṣā nāma tadrūpā sṛṣṭimiṣṭāṁ
karomyaham |
ekāṁśena viśuddhādhvarūpā
varte'hamañjasā || 5||
The above minutest form has a wish to
create(sisruksha) and with the thought "I will create the worlds as per my
wishes". With that one part, which is very pure, I create variety of
things immediately / uninterrupted
वज्ररत्नप्रभा यद्वत्परिस्फुरति सर्वतः।
एवं शुद्धमयो मार्गो मम स्फुरति सर्वतः॥
६॥
vajraratnaprabhā
yadvatparisphurati sarvataḥ |
evaṁ śuddhamayo mārgo
mama sphurati sarvataḥ|| 6 ||
Like the glitter from diamond , gemstones that give light all around, during my
pure creation path all creations get my
glitter(light)
अमेघाकाशसंकाशान्निष्पन्दोदधिरूपतः।
मम ज्ञानघनाद्रूपाच्छुद्धा सृष्टिः
प्रवर्तते॥ ७॥
ameghākāśasaṁkāśānniṣpandodadhirūpataḥ
|
mama jñānaghanādrūpācchuddhā
sṛṣṭiḥ pravartate || 7 ||
The pure creation has a form like
cloudless(amega) sky (akasa) and motionless(nishpanda) ocean(udadhi) and my
jnana is illuminating the multitude of created forms.
निर्व्यापारं सदानन्दं शुद्धं सर्वात्मकं
परम्।
व्यज्यते प्रथमं ज्ञानं स संकर्षण
उच्यते॥ ८॥
nirvyāpāraṁ sadānandaṁ
śuddhaṁ sarvātmakaṁ param |
vyajyate prathamaṁ jñānaṁ
sa saṁkarṣaṇa ucyate || 8 ||
Without work, full of bliss, pure, the
inner atma of all and manifesting as the foremost of divine knowledge(jnana) is called as
Samkarshana.
हेत्वन्तरानपेक्षं यत् स्वातन्त्र्यं
विश्वनिर्मितौ।
तदैश्वर्यं तदासीन्मे प्रद्युम्नः
पुरुषोत्तमः॥ ९॥
hetvantarānapekṣaṁ yat
svātantryaṁ viśvanirmitau |
tadaiśvaryaṁ tadāsīnme
pradyumnaḥ puruṣottamaḥ || 9 ||
My that Aiswarya (Divine riches) can without anything and
without any help on its own can create the whole universe. In That position I
am known as Pradymna, the great purusha
निलीनचित्ररूपा या सर्वत्र समवस्थिता।
अव्याहतासीच्छक्तिर्मे सोऽनिरुद्धः
प्रकीर्तितः॥१०॥
nilīnacitrarūpā yā
sarvatra samavasthitā |
avyāhatāsīcchaktirme
so'niruddhaḥ prakīrtitaḥ ||10||
Encompassing(nilina) different(citra)
forms that which exists in all unobstructed(avyahata) that power of mine is
known as Aniruddha
सृष्टिस्थित्यन्तकर्तारो विज्ञानैश्वर्यशक्तयः।
मम रूपममी देवाः पुरुषाः पुष्करेक्षणाः॥
११॥
sṛṣṭisthityantakartāro
vijñānaiśvaryaśaktayaḥ |
mama rūpamamī devāḥ
puruṣāḥ puṣkarekṣaṇāḥ || 11 ||
The three devas ,great purushas with
lotus eyes, doers of creation, maintenance and annihilation are made of exalted
knowledge, divine riches and power respectively
अतरङ्गार्णवाभासमस्ताम्भोदाम्बरोपमम्।
रूपं सिसृक्षमाणाया वासुदेवो ममादिमम्॥१२॥
ataraṅgārṇavābhāsamastāmbhodāmbaropamam
|
rūpaṁ sisṛkṣamāṇāyā vāsudevo
mamādimam ||12||
When my wish to create the worlds comes
up, I take my base form known as Vasudeva which is tranquil like
waveless(ataranga) ocean(aarnava) and as pure as cloudless sky
ज्ञानशक्तिबलैश्वर्यवीर्यतेजांस्यशेषतः।
उन्मिषन्ति यदा तुल्यं वासुदेवस्तदोच्यते॥
१३॥
jñānaśaktibalaiśvaryavīryatejāṁsyaśeṣataḥ
|
unmiṣanti yadā tulyaṁ
vāsudevastadocyate || 13 ||
In that form where knowledge(jnana),power
(sakthi), strength (balam), riches (aiswaryam), valour(veeryam) and brilliance/majestic (tejas)
are equal is called the Vasudeva
तेषां ज्ञानबलोन्मेषे संकर्षण उदीर्यते।
बिभर्ति सकलं विश्वं तिलकालकवत्स्वतः॥
१४॥
teṣāṁ jñānabalonmeṣe
saṁkarṣaṇa udīryate |
bibharti sakalaṁ viśvaṁ
tilakālakavatsvataḥ || 14 ||
When only jnana and balam are manifested
then that form which carries / holds the whole world without any effort like
carrying a black mole on the body and that form is known as Samkarshana
बलमित्येव तन्नाम ततो वेदान्तशब्दितम्।
वीर्यैश्वर्यसमुन्मेषे प्रद्युम्नः
परिकीर्तितः॥ १५॥
balamityeva tannāma
tato vedāntaśabditam |
vīryaiśvaryasamunmeṣe
pradyumnaḥ parikīrtitaḥ || 15 ||
In vedantas , the prefix "BALA"
always refers to Sankarshana. When viryam and aiswaryam are manifest while
waking that form is known as Pradhyumna
विकारविरहो वीर्यमविकारी ततश्च सः।
शक्तितेजःसमुन्मेषे ह्यनिरुद्धः स
ईरितः॥ १६॥
vikāraviraho vīryamavikārī
tataśca saḥ|
śaktitejaḥsamunmeṣe
hyaniruddhaḥ sa īritaḥ || 16||
Viryam does not undergo change. Like that
Pradhyumna also does not undergo any change. When Sakthi and Tejas are manifest
while waking that form is known as Aniruddha
तेजस्त्वन्यानपेक्षत्वमनिरुद्धत्वमप्युत।
शास्त्रं संकर्षणादेव भाति निर्घातशब्दवत्॥१७।।
tejastvanyānapekṣatvamaniruddhatvamapyuta
|
śāstraṁ saṁkarṣaṇādeva
bhāti nirghātaśabdavat||17||
Tejas is also known to be
indifferent(anpeksha) and unobstructable(aniruddha). All the sastras exists only in Samkarshana
like the thunder in a thunderstorm
तत्क्रिया सकला देवात्प्रद्युम्नात्
संभवेद्यतः।
क्रियाफलमशेषं तदनिरुद्धात्प्रचक्षते॥
१८॥
tatkriyā sakalā devātpradyumnāt
saṁbhavedyataḥ |
kriyāphalamaśeṣaṁ
tadaniruddhātpracakṣate || 18 ||
All the karmas as ordained in sastras come from Pradyumna.
The fruits of those karmas are bestowed by Aniruddha.
सृजते ह्यनिरुद्धोऽत्र प्रद्युम्नः
पाति तत्कृतम्।
सृष्टं तद्रक्षितं चात्ति स च संकर्षणः
प्रभुः॥१९॥
sṛjate hyaniruddho'tra
pradyumnaḥ pāti tatkṛtam |
sṛṣṭaṁ tadrakṣietaṁ cātti
sa ca saṁkarṣaṇaḥ prabhuḥ||19 ||
Srishti is by aniruddha and exists /
carried / protected by Pradyumna. Samkarshana is the destroyer / eater(atti) of
the protected srushti (At pralaya kalam)
सृष्टिस्थित्यन्तकार्येण शास्त्रधर्मफलेन
च।
अनुग्रहमिमे देवाः सदा विदधते स्वयम्॥
२०॥
sṛṣṭisthityantakāryeṇa
śāstradharmaphalena ca |
anugrahamime devāḥ sadā
vidadhate svayam || 20 ||
As explained in sastras, these three
devas are continuously doing the work of srushti, sthiti and samhara as a
favour
यद्यप्येकगुणोन्मेषस्तथाप्येते हि
षड्गुणाः।
अन्यूनानधिकाः सर्वे वासुदेवात्सनातनात्॥२१॥
yadyapyekaguṇonmeṣastathāpyete
hi ṣaḍguṇāḥ |
anyūnānadhikāḥ sarve vāsudevātsanātanāt
||21||
In each of these three vyuhas one or
other of my six gunas are manifest. Hence they are equal (neither deficient nor
excessive(ana una adhika))
to SriVasudeva
अङ्गप्रत्यङ्गबुद्ध्यादिर्नैषां भूतमयः
स्मृतः।
षाड्गुण्यमय एवैषां दिव्यो देहः सनातनः॥२२॥
aṅgapratyaṅgabuddhyādirnaiṣāṁ
bhūtamayaḥ smṛtaḥ |
ṣāḍguṇyamaya evaiṣāṁ
divyo dehaḥ sanātanaḥ ||22||
The body and limbs as well as their
intellect etc of these devas are not made of ordinary earthly matter. Their
divine body is ancient and everlasting and made of the six divine gunas
नैवैषां वास्तवो भेदश्चिन्तनीयो दिवस्पते।
तत्तत्कार्यप्रसिद्ध्यर्थं कृतोऽसौ
कल्पनावशात्॥२३॥
naivaiṣāṁ vāstavo
bhedaścintanīyo divaspate |
tattatkāryaprasiddhyarthaṁ
kṛto'sau kalpanāvaśāt||23||
Lord of Heaven(divaspate), In reality
there is nothing to investigate the difference between them.( there is in
reality no differences). To explain the various functions and actions,
differences between the vyuhas are imagined
ज्ञानान्नान्यत्तथैश्वर्यं तस्मान्नान्या
च शक्तिका।
मयैताः कल्पिताः शक्र ध्यानविश्रामभूमयः॥२४॥
jñānānnānyattathaiśvaryaṁ
tasmānnānyā ca śaktikā |
mayaitāḥ kalpitāḥ śakra
dhyānaviśrāmabhūmayaḥ ||24||
There is no difference(naanya) between
jnana and aiswaryam. Similarly there is no difference between aiswaryam and
sakthi. My all these invented forms, O chakra, are worthy of meditation and are
tranquil in nature
वस्तु पूर्वं ततो भावः पश्चादर्थस्ततः
क्रिया।
चातूरूप्यमिदं ज्ञेयं सर्वभावेषु सर्वदा॥
२५॥
vastu pūrvaṁ tato bhāvaḥ
paścādarthastataḥ kriyā |
cātūrūpyamidaṁ jñeyaṁ
sarvabhāveṣu sarvadā || 25 ||
First a thing is born then it attains the
state of existance then it gets the capacity to do work and finally works. Know
that all things always goes through these four states
वासुदेवादिरूपेण चतुर्धात्मानमात्मना।
संविभज्यावतिष्ठेऽहं सर्वमावृत्य संविदा॥
२६॥
vāsudevādirūpeṇa
caturdhātmānamātmanā |
saṁvibhajyāvatiṣṭhe'haṁ
sarvamāvṛtya saṁvidā || 26 ||
On my own I exists as the four rupas
starting with Vasudeva. I stand sharing all my jnanas by covering all of them
वासुदेवादयो देवाः प्रत्येकं तु त्रिधा
त्रिधा।
केशवादिस्वरूपेण विभजन्ति स्वकं वपुः॥
२७॥
vāsudevādayo devāḥ
pratyekaṁ tu tridhā tridhā |
keśavādisvarūpeṇa
vibhajanti svakaṁ vapuḥ || 27 ||
The four vyuhas starting with Vasudeva
split each of them in threes(totally 12) resulting in forms starting with
Kesava
एतद्व्यूहान्तरं नाम पञ्चरात्राभिशब्दितम्।
कार्यस्य नयने देवा द्वादशैते व्यवस्थिताः॥२८॥
etadvyūhāntaraṁ nāma
pañcarātrābhiśabditam|
kāryasya nayane devā
dvādaśaite vyavasthitāḥ ||28||
Pancharatra sastram calls them as vyuha
antharams. These twelve
devas are engaged in various functions
like srusti etc.
विभोरप्यनिरुद्धस्य हिताय जगतां हरेः।
प्रसरो विभवो नाम पद्मनाभादयः स्मृताः॥२९॥
vibhorapyaniruddhasya
hietāya jagatāṁ hareḥ |
prasaro vibhavo nāma
padmanābhādayaḥ smṛtāḥ ||29||
Srihari's aniruddha swarupa's vibhava
forms starting with Padmnabha are coming out (taken by him) as a favour (hitam)
to the worlds
आविश्याविश्य कुरुते यत्र देवनरादिकम्।
जगद्धितं जगन्नाथस्तज्ज्ञेयं विभवान्तरम्॥
३०॥
āviśyāviśya kurute
yatra devanarādikam |
jagaddhitaṁ jagannāthastajjñeyaṁ
vibhavāntaram || 30 ||
Sri Jagannatha to bestow the worlds now
and then incarnates as a deva or a man. Know that they are all vibava avatharas
देवर्षिपितृसिद्धाद्यैः स्वयं वा जगतां
हिते।
निर्मितं भगवद्रूपमर्चा सा शुद्धचिन्मयी॥
३१॥
devarṣipitṛsiddhādyaiḥ
svayaṁ vā jagatāṁ hite |
nirmitaṁ bhagavadrūpamarcā
sā śuddhacinmayī || 31 ||
Archas (vigrahas), pure and cinmaya, are
the forms of God which are worshipped (by doing aradhanas) by devas, seers, pitrus, siddhas
etc for the benefit of the worlds.
इत्येष लेशतो मार्गः शुद्धस्ते संप्रदर्शितः।
त्रैगुण्यमपरं मार्गं गदन्त्या मे
निशामय॥ ३२॥
ityeṣa leśato mārgaḥ śuddhaste
saṁpradarśitaḥ |
traiguṇyamaparaṁ mārgaṁ
gadantyā me niśāmaya || 32 ||
All the above that i taught is the
exposition of suddha marga (pure path). O Nisamaya, now I will teach the other
path made up of the three gunas
यत्ते ज्ञानं पुरा प्रोक्तं तत्सत्त्वेन
विवर्तते।
रजस्तया तदैश्वर्य शक्तिश्चापि तमस्तया॥
३३॥
yatte jñānaṁ purā
proktaṁ tatsattvena vivartate |
rajastayā tadaiśvarya śaktiścāpi
tamastayā || 33 ||
As told earlier jnanam come forth as
sathva guna, aiswarya as rajo guna and sakthi as tamo guna
प्राधान्येन रजस्तत्र सृष्टौ संपरिवर्तते।
अभितः सत्त्वतमसी गुणौ द्वौ तस्य तिष्ठतः॥३४॥
prādhānyena rajastatra
sṛṣṭau saṁparivartate |
abhitaḥ sattvatamasī
guṇau dvau tasya tiṣṭhataḥ ||34||
At the time of srushti, rajo gunam is
predominantly raises. After that for the purpose of supporting sathva and tamo
gunas also raise.
या सा पूर्वं मया प्रोक्ता कोटिकोटितमी
कला।
तस्याः कोटितमेनाहमंशेन विसृजे जगत्॥३५॥
yā sā pūrvaṁ mayā
proktā koṭikoṭitamī kalā |
tasyāḥ koṭitamenāhamaṁśena
visṛje jagat ||35 ||
Like I told earlier I create all these with a very minutest part(1 out of koti koti and in
that part 1 out of koti koti) of myself
सर्वस्याद्या महालक्ष्यीस्त्रिगुणाहं
महेश्वरी।
रजोरूपमधिष्ठाय सृष्टिमिष्टां करोम्यहम्॥
३६॥
sarvasyādyā mahālakṣyīstriguṇāhaṁ
maheśvarī |
rajorūpamadhiṣṭhāya sṛṣṭimiṣṭāṁ
karomyaham || 36 ||
In the beginning of Srushti, me
mahalakshmi, the maheswari fully filled with the three gunas taking the rajo
rupam , on my own wish, starts the work of creation.
अग्नीषोममयौ भावौ दिव्यौ स्त्रीपुंसलक्षणौ।
बिभ्रती चारुसर्वाङ्गी लोकानां हितकाम्यया॥३७॥
agnīṣomamayau bhāvau
divyau strīpuṁsalakṣaṇau |
bibhratī cārusarvāṅgī
lokānāṁ hitakāmyayā ||37||
Bearing the interests of the worlds in
mind, I the beautiful, take the male, female forms (by creating) agni and soman
चतुर्भुजा विशालाक्षी तप्तकाञ्चनसंनिभा।
मातुलङ्गं गदां खेटं सुधापात्रं च
बिभ्रती।।३८॥
caturbhujā viśālākṣī
taptakāñcanasaṁnibhā |
mātulaṅgaṁ gadāṁ kheṭaṁ
sudhāpātraṁ ca bibhratī ||38||
My form is with four hands, big eyes,
golden hued body , holding in my four hands Citron, mace,shield and amrutha
kalasam
महालक्ष्मीः समाख्याता साहं सर्वाङ्गसुन्दरी।
महाश्रीः सा महालक्ष्मीश्चण्डा चण्डी
च चण्डिका॥३९॥
mahālakṣmīḥ samākhyātā
sāhaṁ sarvāṅgasundarī |
mahāśrīḥ sā mahālakṣmīścaṇḍā
caṇḍī ca caṇḍikā||39||
I am mahalakshmi, beautiful in all parts
of the body and is called as mahashree, mahalakshmi, chanda, chandi and
chandika
भद्रकाली तथा भद्रा काली दुर्गा महेश्वरी।
त्रिगुणा भगवत्पत्नी तथा भगवती परा॥
४०॥
bhadrakālī tathā bhadrā
kālī durgā maheśvarī |
triguṇā bhagavatpatnī
tathā bhagavatī parā || 40 ||
(I am also called as )Badrakali, badra,
kali, durga, maheswari. Some call me as Bhagavati since I am the wife of Bhagavan
एताः संज्ञास्तथा चान्यास्तत्र मे
बहुधा स्मृताः।
विकारयोगादन्याश्च तास्ता वक्ष्याम्यशेषतः॥४१॥
etāḥ saṁjñāstathā cānyāstatra
me bahudhā smṛtāḥ |
vikārayogādanyāśca tāstā
vakṣyāmyaśeṣataḥ ||41||
I am known by different names and the
above names are few amongst them. I will explain the meaning and other things
about these names
लक्षयामि जगत्सर्वं पुण्यापुण्ये कृताकृते।
महनीया च सर्वत्र महालक्ष्मीः प्रकीर्तिता॥४२॥
lakṣayāmi jagatsarvaṁ
puṇyāpuṇye kṛtākṛte |
mahanīyā ca sarvatra
mahālakṣmīḥ prakīrtitā ||42||
I define(lakshayami) , in all worlds,
virtue and sin (punya & apunya(papam)), good and bad deeds (kruta and
akruta). That is why illustrious and others call me as MahaLakshmi
महद्भिः श्रयणीयत्वान्महाश्रीरिति
गद्यते।
चण्डस्य दयिता चण्डी चण्डत्वाच्चण्डिका
मता॥४३॥
mahadbhiḥ śrayaṇīyatvānmahāśrīriti
gadyate |
caṇḍasya dayitā caṇḍī
caṇḍatvāccaṇḍikā matā ||43||
Since I am the shelter (sryanIyatvam) of
good persons(mahat) I am called MahaShrii. Chandan's(rudra) wife hence
called Chandi, uncontrollable / violent
(candatvam) hence called as Chandika
कल्याणरूपा भद्रास्मि कालि च कलनात्सताम्।
द्विषतां कालरूपत्वादपि कालि प्रकीर्तिता॥
४४॥
kalyāṇarūpā bhadrāsmi
kāli ca kalanātsatām |
dviṣatāṁ kālarūpatvādapi
kāli prakīrtitā || 44 ||
I am called Badra due to my benevolent
(kalyana) form, called kali as I am always protecting(kalana) good. I am also
called Kali since I am like god of death(kalan) to my enemies.
सुहृदां द्विषतां चैव युगपत्सदसद्विधेः।
भद्रकाली समाख्याता मायाश्चर्यगुणात्मिका॥४५॥
suhṛdāṁ dviṣatāṁ caiva
yugapatsadasadvidheḥ |
bhadrakālī samākhyātā
māyāścaryaguṇātmikā ||45||
Since I help friends and punish enemies I am
called Badrakali. I am also know as maya due to my astonishing gunas
महत्त्वाच्च महामाया मोहनान्मोहिनी
मता।
दुर्गा च दुर्गमत्वेन भक्तरक्षाविधेरपि॥
४६॥
mahattvācca mahāmāyā
mohanānmohinī matā |
durgā ca durgamatvena
bhaktarakṣāvidherapi || 46 ||
Since I am Mahat, i am known as MahaMaya,
since I delude (mohana) all I am known as mohini, I am called Durga as it is difficult(durgam)
to attain me. I am called Durga since I protect my devotees also
योजनाच्चैव योगाहं योगमाया च कीर्तिता।
मायायोगेति विज्ञेया ज्ञानयोजनतो नृणाम्॥४७॥
yojanāccaiva yogāhaṁ
yogamāyā ca kīrtitā |
māyāyogeti vijñeyā jñānayojanato
nṛṇām||47||
I am the path of Yoga and called as
YogaMaya. I am well known as MayaYoga as I am the path of jnana for humans.
पूर्णषाड्गुण्यरूपत्वात्साहं भगवती
स्मृता।
भगवद्यज्ञसंयोगात्पत्नी भगवतोऽस्म्यहम्॥
४८॥
pūrṇaṣāḍguṇyarūpatvātsāhaṁ
bhagavatī smṛtā |
bhagavadyajñasaṁyogātpatnī
bhagavato'smyaham|| 48 ||
Since I am full of six kalyana gunas, i
am known as Bhagavati. Since along with Bhgavan I am also taking part in all
yajnas, i am taken as his wife and hence called bhagavati.
विशालत्वात्स्मृता व्योम पूरणाच्च
पुरी स्मृता।
परावरस्वरूपत्वात् स्मृता चाहं परावरा॥
४९॥
viśālatvātsmṛtā vyoma
pūraṇācca purī smṛtā |
parāvarasvarūpatvāt smṛtā
cāhaṁ parāvarā || 49 ||
Since I am abundant i am Vyoma and since
I am filling everything I am Puri. Since I have all-including(paravara) form, I
am known as Paravara
शकनाच्छक्तिरुक्ताहं राज्ञ्यहं रञ्जनात्
सदा।
सदा शान्तविकारत्वाच्छान्ताहं परिकीर्तिता॥५०॥
śakanācchaktiruktāhaṁ
rājñyahaṁ rañjanāt sadā |
sadā śāntavikāratvācchāntāhaṁ
parikīrtitā ||50||
Since I am capable of doing everything
(Sakana), I am Sakthi, as I please(ranjana) my devotees, I am Raj~ni, as i am
always tranquil and does not change, I am called Santha.
मत्तः प्रक्रियते विश्वं प्रकृतिः
सास्मि कीर्तिता।
श्रयन्ती श्रयणीयास्मि शृणामि दुरितं
सताम्॥५१॥
mattaḥ prakriyate viśvaṁ
prakṛtiḥ sāsmi kīrtitā |
śrayantī śrayaṇīyāsmi śṛṇāmi
duritaṁ satām ||51||
Since I create (prakriyate) this universe
I am known as Prakrithi. To all those who look for shelter i am the shelter and
always remove / break(srunami) their
difficulties
शृणोमि करुणां वाचं शृणामि च गुणैर्जगत्।
(शयेऽन्तः) सर्वभूतानां
रमेऽहं पुण्यकर्मणाम्॥५२॥
śṛṇomi karuṇāṁ vācaṁ śṛṇāmi
ca guṇairjagat |
(śaye'ntaḥ) sarvabhūtānāṁ rame'haṁ
puṇyakarmaṇām||52||
I hear the pleading voices of jeevas with
compassion. With my gunas I break the worlds. Living in the hearts of all I
please those who do good deeds
इडिता च सदा देवैः शरीरं चास्मि वैष्णवम्।
एतान्मयि गुणान् दृष्ट्वा वेदवेदान्तपारगाः॥५३॥
iīḍitā ca sadā devaiḥ śarīraṁ
cāsmi vaiṣṇavam |
etānmayi guṇān dṛṣṭvā
vedavedāntapāragāḥ ||53||
Always prayed / Implored(edita) by all
devas, I am the body of Maha Vishnu. Having seen my all these kalyana gunas,
veda vedanta scholars..
गुणयोगविधानज्ञाः श्रियं मां संप्रचक्षते।
साहमेवंविधा नित्या सर्वाकारा सनातनी॥
५४॥
guṇayogavidhānajñāḥ śriyaṁ
māṁ saṁpracakṣate |
sāhamevaṁvidhā nityā
sarvākārā sanātanī || 54 ||
Scholars(vidhanaj~na) expound me with all
kalyana gunas and yogas as Shri. I am the above Shri is eternal, i am in all
forms(Sarvakara) and very ancient(always existing) (Sanatani)
गुणत्रयमधिष्ठात्री त्रिगुणा परिकीर्तिता।
गुणवैषम्यसर्गाय प्रवृत्ताहं सिसृक्षया॥
५५॥
guṇatrayamadhiṣṭhātrī
triguṇā parikīrtitā |
guṇavaiṣamyasargāya
pravṛttāhaṁ sisṛkṣayā || 55 ||
I am the supreme ruler /protector
(adhistatri) of three gunas and hence
called Triguna. On my own wish,(at the time of creation), I create the
excess/short differences between the three gunas
तप्तकाञ्चनवर्णाभा तप्तकाञ्चनभूषणा।
निरालोकमिमं लोकं पूरयामि स्वतेजसा॥
५६॥
taptakāñcanavarṇābhā
taptakāñcanabhūṣaṇā |
nirālokamimaṁ lokaṁ pūrayāmi
svatejasā || 56 ||
I am Golden coloured wearing golden
ornaments. I on my own tejas give light to this Dark(niralokam) world
शून्यं तदखिलं लोकं स्वेन पूरयितुं
पुरा।
भरामि त्वपरं रूपं तमसा केवलेन तु॥
५७॥
śūnyaṁ tadakhilaṁ lokaṁ
svena pūrayituṁ purā |
bharāmi tvaparaṁ rūpaṁ
tamasā kevalena tu || 57 ||
Before I fill this world with me, these
whole worlds did not exist(Sunya). When I decided to fill (and create the
worlds) the sunya, my form was predominently Tamasam
सा भिन्नाञ्जनसंकाशा दंष्ट्राञ्चितवरानना।
विशाललोचना नारी बभूव तनुमध्यमा॥ ५८॥
sā bhinnāñjanasaṁkāśā
daṁṣṭrāñcitavarānanā |
viśālalocanā nārī babhūva
tanumadhyamā || 58 ||
Her form is black like eyeliner(kajal or
kaN mai), with curved teeth and big eyes with a small waist
खड्गपात्रशिरःखेटैरलंकृतमहाभुजा।
कबन्धहारा शिरसि बिभ्राणाहिशिरःस्रजम्॥५९॥
khaḍgapātraśiraḥkheṭairalaṁkṛtamahābhujā
|
kabandhahārā śirasi
bibhrāṇāhiśiraḥsrajam||59||
She was having in her great arms sword,
vessel,head and shield. Wearing garland made of skulls and on the head having
bibhranahi as the head wreath
सा मां प्रोवाच संभूता तामसी प्रमदोत्तमा।
नाम कर्म च मे मातर्देहि तुभ्यं नमो
नमः॥६०॥
sā māṁ provāca saṁbhūtā
tāmasī pramadottamā |
nāma karma ca me mātardehi
tubhyaṁ namo namaḥ||60 ||
She who came out of me, tamasi, young
good woman addressed me "My mother, i am bowing to you. Kindly tell me my
name and the work i have to do"
श्रीः --
तामब्रवं वरारोहां तामसीं प्रमदोत्तमाम्।
ददामि तव नामानि यानि कर्माणी तानि
ते॥ ६१॥
śrīḥ --
tāmabravaṁ varārohāṁ tāmasīṁ
pramadottamām |
dadāmi tava nāmāni yāni
karmāṇī tāni te || 61 ||
Shri:-
Started saying to her, beautiful tamasi,
an important young woman "I will give you your name as well as what are
all you have to do"
महाकाली महामाया महामारी क्षुधा तृषा।
निद्रा कृष्णा चैकवीरा कालरात्रिर्दुरत्यया॥
६२॥
mahākālī mahāmāyā mahāmārī
kṣudhā tṛṣā |
nidrā kṛṣṇā caikavīrā
kālarātrirduratyayā || 62 ||
Mahakali, Mahamaya, Mahamari, kshudha,
trusha, nidra, krishna, eka veera, kalaratri, duratyaya
एतानि तव नामानि प्रतिपाद्यानि नामभिः।
एभिः कर्माणी ते ज्ञात्वा योऽधीते
सोऽश्नुते सुखम्॥६३॥
etāni tava nāmāni
pratipādyāni nāmabhiḥ |
ebhiḥ karmāṇī te jñātvā
yo'dhīte so'śnute sukham||63||
All the above are your names. Your work
can be explained/understood from the names themselves. The one who understands
all the above gets great pleasure(sukham)
अपर्याप्तमिमं सर्गं मन्यमानाहमादिमम्।
सत्त्वोन्मेषमयं रूपं भरामि स्मेन्दुसंनिभम्॥
६४॥
aparyāptamimaṁ sargaṁ
manyamānāhamādimam |
sattvonmeṣamayaṁ rūpaṁ
bharāmi smendusaṁnibham || 64||
Even then I felt that the srushti work is
incomplete. Hence I took the form which
is beautiful and cool like chandra and full of
sathva guna
अक्षमालाङ्कुशधरा वीणापुस्तकधारिणी।
सा बभूव वरा नारी नाम कर्म तदा ह्यदाम्॥६५॥
akṣamālāṅkuśadharā vīṇāpustakadhāriṇī
|
sā babhūva varā nārī nāma
karma tadā hyadām||65||
She was beautiful and was Holding japa
mala, ankusa stick, veena and pusthakam in her hands. I gave her the following
names and work.
महाविद्या महावाणी भारती वाक् सरस्वती।
आर्या ब्राह्मी महाघेनुर्वेदगर्भा
च धीश्च गीः॥६६॥
mahāvidyā mahāvāṇī bhāratī
vāk sarasvatī |
āryā brāhmī mahāghenurvedagarbhā
ca dhīśca gīḥ ||66||
MahaVidya, MahaVani, Bharati,Vak,
Saraswati, Arya,Brahmi,MahaDhenu, VedaGarbha, Dhi and Gi
नामानुरूपं कर्मस्यात् सात्त्विक्याःकार्यमद्भुतम्।
वयं तिस्रो जगद्धात्र्यो मातरश्च प्रकीर्तिताः॥६७॥
nāmānurūpaṁ karmasyāt
sāttvikyāḥkāryamadbhutam|
vayaṁ tisro jagaddhātryo
mātaraśca prakīrtitāḥ ||67||
Her works are also are in accordance with
her name, full of sathva guna and fantastic. We three being the protectors /
upholders of these worlds are called JaganMathas
इति श्रीपाञ्चरात्रसारे लक्ष्मीतन्त्रे
महालक्ष्मीसमुद्भतिर्नाम चतुर्थोऽध्यायः
iti śrīpāñcarātrasāre
lakṣmītantre mahālakṣmīsamudbhatirnāma caturtho'dhyāyaḥ
Thus ends in Pancharatra sara Laksmi
tantra's fourth chapter named The Mahalaksmi's Genesis

0 Comments:
Post a Comment
<< Home