Thursday, June 04, 2015

04. Maha Lakshmi Samudpathi





चतुर्थोऽध्यायः
महालक्ष्मीसमुद्भतिः

श्रीः --

निर्मलाकाशकल्पाहं निःसमानन्दचिन्मयी।

अहं नारायणी नाम भावोऽहं तादृशो हरेः॥ १॥

caturtho'dhyāyaḥ
mahālakṣmīsamudbhatiḥ
śrīḥ --
 
nirmalākāśakalpāhaṁ niḥsamānandacinmayī |
ahaṁ nārāyaṇī nāma bhāvo'haṁ tādṛśo hareḥ || 1 ||
 
I am narayani, without blemishes, like akasa without border, without any equals, full of pure ananda and sri Hari's such feeling / emotion of "I" (aham bhava).
न शान्ता नोदिता नापि मध्यमाहं चिदात्मिका।

तादृशस्य हरेर्विष्णोः स्वरूपमखिलात्मनः॥ २॥

na śāntā noditā nāpi madhyamāhaṁ cidātmikā |
tādṛśasya harerviṣṇoḥ svarūpamakhilātmanaḥ || 2 ||
 
Full of jnana, i am neither resting or working(nodita)  or the state in between with such similar form of sri hari who is called Vishnu, the inner soul (atma) of everything in the universe
 
तस्याचित्रैकरूपस्य विकल्पपदवीजुषः।
 
अचित्राहं तदाकारा सर्वतः समतां गता॥ ३॥
 
tasyācitraikarūpasya vikalpapadavījuṣaḥ |
acitrāhaṁ tadākārā sarvataḥ samatāṁ gatā || 3 ||
 
His non variegated form(which is singular) is without changes. I also dont change and has the same form like him and treat all as equal (in the same way)
 
तयोर्नौ संविदात्मैव क्वचिदुन्मेष उत्थितः।
 
कोटिकोटिसहस्रौघकोटिकोटितमी कला॥ ४॥
 
tayornau saṁvidātmaiva kvacidunmeṣa utthitaḥ |
koṭikoṭisahasraughakoṭikoṭitamī kalā || 4 ||

Whenever we decide to do srushti by opening our eyes the same was done by the very minuest part of us.

सिसृक्षा नाम तद्रूपा सृष्टिमिष्टां करोम्यहम्।

एकांशेन विशुद्धाध्वरूपा वर्तेऽहमञ्जसा॥ ५॥

sisṛkṣā nāma tadrūpā sṛṣṭimiṣṭāṁ karomyaham |

ekāṁśena viśuddhādhvarūpā varte'hamañjasā || 5||

The above minutest form has a wish to create(sisruksha) and with the thought "I will create the worlds as per my wishes". With that one part, which is very pure, I create variety of things immediately / uninterrupted

वज्ररत्नप्रभा यद्वत्परिस्फुरति सर्वतः।

एवं शुद्धमयो मार्गो मम स्फुरति सर्वतः॥ ६॥

vajraratnaprabhā yadvatparisphurati sarvataḥ |

evaṁ śuddhamayo mārgo mama sphurati sarvataḥ|| 6 ||

Like the glitter from diamond , gemstones that give light all around, during my pure  creation path all creations get my glitter(light)

अमेघाकाशसंकाशान्निष्पन्दोदधिरूपतः।

मम ज्ञानघनाद्रूपाच्छुद्धा सृष्टिः प्रवर्तते॥ ७॥

ameghākāśasaṁkāśānniṣpandodadhirūpataḥ |

mama jñānaghanādrūpācchuddhā sṛṣṭiḥ pravartate || 7 ||

The pure creation has a form like cloudless(amega) sky (akasa) and motionless(nishpanda) ocean(udadhi) and my jnana is illuminating the multitude of created forms.

निर्व्यापारं सदानन्दं शुद्धं सर्वात्मकं परम्।

व्यज्यते प्रथमं ज्ञानं स संकर्षण उच्यते॥ ८॥

nirvyāpāraṁ sadānandaṁ śuddhaṁ sarvātmakaṁ param |

vyajyate prathamaṁ jñānaṁ sa saṁkarṣaṇa ucyate || 8 ||

Without work, full of bliss, pure, the inner atma of all and manifesting as the foremost of divine knowledge(jnana) is called as Samkarshana.

हेत्वन्तरानपेक्षं यत् स्वातन्त्र्यं विश्वनिर्मितौ।

तदैश्वर्यं तदासीन्मे प्रद्युम्नः पुरुषोत्तमः॥ ९॥

hetvantarānapekṣaṁ yat svātantryaṁ viśvanirmitau |

tadaiśvaryaṁ tadāsīnme pradyumnaḥ puruṣottamaḥ || 9 ||

My that Aiswarya (Divine riches) can without anything and without any help on its own can create the whole universe. In That position I am known as Pradymna, the great purusha

निलीनचित्ररूपा या सर्वत्र समवस्थिता।

अव्याहतासीच्छक्तिर्मे सोऽनिरुद्धः प्रकीर्तितः॥१०॥

nilīnacitrarūpā yā sarvatra samavasthitā |

avyāhatāsīcchaktirme so'niruddhaḥ prakīrtitaḥ ||10||

Encompassing(nilina) different(citra) forms that which exists in all unobstructed(avyahata) that power of mine is known as Aniruddha

सृष्टिस्थित्यन्तकर्तारो विज्ञानैश्वर्यशक्तयः।

मम रूपममी देवाः पुरुषाः पुष्करेक्षणाः॥ ११॥

sṛṣṭisthityantakartāro vijñānaiśvaryaśaktayaḥ |

mama rūpamamī devāḥ puruṣāḥ puṣkarekṣaṇāḥ || 11 ||

The three devas ,great purushas with lotus eyes, doers of creation, maintenance and annihilation are made of exalted knowledge, divine riches and power respectively

अतरङ्गार्णवाभासमस्ताम्भोदाम्बरोपमम्।

रूपं सिसृक्षमाणाया वासुदेवो ममादिमम्॥१२॥

ataraṅgārṇavābhāsamastāmbhodāmbaropamam |

rūpaṁ sisṛkṣamāṇāyā vāsudevo mamādimam ||12||

When my wish to create the worlds comes up, I take my base form known as Vasudeva which is tranquil like waveless(ataranga) ocean(aarnava) and as pure as cloudless sky

ज्ञानशक्तिबलैश्वर्यवीर्यतेजांस्यशेषतः।

उन्मिषन्ति यदा तुल्यं वासुदेवस्तदोच्यते॥ १३॥

jñānaśaktibalaiśvaryavīryatejāṁsyaśeṣataḥ |

unmiṣanti yadā tulyaṁ vāsudevastadocyate || 13 ||

In that form where knowledge(jnana),power (sakthi), strength (balam), riches (aiswaryam), valour(veeryam) and brilliance/majestic (tejas) are equal is called the Vasudeva

तेषां ज्ञानबलोन्मेषे संकर्षण उदीर्यते।

बिभर्ति सकलं विश्वं तिलकालकवत्स्वतः॥ १४॥

teṣāṁ jñānabalonmeṣe saṁkarṣaṇa udīryate |

bibharti sakalaṁ viśvaṁ tilakālakavatsvataḥ || 14 ||

When only jnana and balam are manifested then that form which carries / holds the whole world without any effort like carrying a black mole on the body and that form is known as Samkarshana

बलमित्येव तन्नाम ततो वेदान्तशब्दितम्।

वीर्यैश्वर्यसमुन्मेषे प्रद्युम्नः परिकीर्तितः॥ १५॥

balamityeva tannāma tato vedāntaśabditam |

vīryaiśvaryasamunmeṣe pradyumnaḥ parikīrtitaḥ || 15 ||

In vedantas , the prefix "BALA" always refers to Sankarshana. When viryam and aiswaryam are manifest while waking that form is known as Pradhyumna

विकारविरहो वीर्यमविकारी ततश्च सः।

शक्तितेजःसमुन्मेषे ह्यनिरुद्धः स ईरितः॥ १६॥

vikāraviraho vīryamavikārī tataśca saḥ|

śaktitejaḥsamunmeṣe hyaniruddhaḥ sa īritaḥ || 16||

Viryam does not undergo change. Like that Pradhyumna also does not undergo any change. When Sakthi and Tejas are manifest while waking that form is known as Aniruddha

तेजस्त्वन्यानपेक्षत्वमनिरुद्धत्वमप्युत।

शास्त्रं संकर्षणादेव भाति निर्घातशब्दवत्॥१७।।

tejastvanyānapekṣatvamaniruddhatvamapyuta |

śāstraṁ saṁkarṣaṇādeva bhāti nirghātaśabdavat||17||

Tejas is also known to be indifferent(anpeksha) and unobstructable(aniruddha). All the sastras exists only in Samkarshana like the thunder in a thunderstorm

तत्क्रिया सकला देवात्प्रद्युम्नात् संभवेद्यतः।

क्रियाफलमशेषं तदनिरुद्धात्प्रचक्षते॥ १८॥

tatkriyā sakalā devātpradyumnāt saṁbhavedyataḥ |

kriyāphalamaśeṣaṁ tadaniruddhātpracakṣate || 18 ||

All the karmas as ordained in sastras come from Pradyumna. The fruits of those karmas are bestowed by Aniruddha.

सृजते ह्यनिरुद्धोऽत्र प्रद्युम्नः पाति तत्कृतम्।

सृष्टं तद्रक्षितं चात्ति स च संकर्षणः प्रभुः॥१९॥

sṛjate hyaniruddho'tra pradyumnaḥ pāti tatkṛtam |

sṛṣṭaṁ tadrakṣietaṁ cātti sa ca saṁkarṣaṇaḥ prabhuḥ||19 ||

Srishti is by aniruddha and exists / carried / protected by Pradyumna. Samkarshana is the destroyer / eater(atti) of the protected srushti (At pralaya kalam)

सृष्टिस्थित्यन्तकार्येण शास्त्रधर्मफलेन च।

अनुग्रहमिमे देवाः सदा विदधते स्वयम्॥ २०॥

sṛṣṭisthityantakāryeṇa śāstradharmaphalena ca |

anugrahamime devāḥ sadā vidadhate svayam || 20 ||

As explained in sastras, these three devas are continuously doing the work of srushti, sthiti and samhara as a favour

यद्यप्येकगुणोन्मेषस्तथाप्येते हि षड्गुणाः।

अन्यूनानधिकाः सर्वे वासुदेवात्सनातनात्॥२१॥

yadyapyekaguṇonmeṣastathāpyete hi ṣaḍguṇāḥ |

anyūnānadhikāḥ sarve vāsudevātsanātanāt ||21||

In each of these three vyuhas one or other of my six gunas are manifest. Hence they are equal (neither deficient nor excessive(ana una adhika)) to SriVasudeva

अङ्गप्रत्यङ्गबुद्ध्यादिर्नैषां भूतमयः स्मृतः।

षाड्गुण्यमय एवैषां दिव्यो देहः सनातनः॥२२॥

aṅgapratyaṅgabuddhyādirnaiṣāṁ bhūtamayaḥ smṛtaḥ |

ṣāḍguṇyamaya evaiṣāṁ divyo dehaḥ sanātanaḥ ||22||

The body and limbs as well as their intellect etc of these devas are not made of ordinary earthly matter. Their divine body is ancient and everlasting and made of the six divine gunas

नैवैषां वास्तवो भेदश्चिन्तनीयो दिवस्पते।

तत्तत्कार्यप्रसिद्ध्यर्थं कृतोऽसौ कल्पनावशात्॥२३॥

naivaiṣāṁ vāstavo bhedaścintanīyo divaspate |

tattatkāryaprasiddhyarthaṁ kṛto'sau kalpanāvaśāt||23||

Lord of Heaven(divaspate), In reality there is nothing to investigate the difference between them.( there is in reality no differences). To explain the various functions and actions, differences between the vyuhas are imagined

ज्ञानान्नान्यत्तथैश्वर्यं तस्मान्नान्या च शक्तिका।

मयैताः कल्पिताः शक्र ध्यानविश्रामभूमयः॥२४॥

jñānānnānyattathaiśvaryaṁ tasmānnānyā ca śaktikā |

mayaitāḥ kalpitāḥ śakra dhyānaviśrāmabhūmayaḥ ||24||

There is no difference(naanya) between jnana and aiswaryam. Similarly there is no difference between aiswaryam and sakthi. My all these invented forms, O chakra, are worthy of meditation and are tranquil in nature

वस्तु पूर्वं ततो भावः पश्चादर्थस्ततः क्रिया।

चातूरूप्यमिदं ज्ञेयं सर्वभावेषु सर्वदा॥ २५॥

vastu pūrvaṁ tato bhāvaḥ paścādarthastataḥ kriyā |

cātūrūpyamidaṁ jñeyaṁ sarvabhāveṣu sarvadā || 25 ||

First a thing is born then it attains the state of existance then it gets the capacity to do work and finally works. Know that all things always goes through these four states

वासुदेवादिरूपेण चतुर्धात्मानमात्मना।

संविभज्यावतिष्ठेऽहं सर्वमावृत्य संविदा॥ २६॥

vāsudevādirūpeṇa caturdhātmānamātmanā |

saṁvibhajyāvatiṣṭhe'haṁ sarvamāvṛtya saṁvidā || 26 ||

On my own I exists as the four rupas starting with Vasudeva. I stand sharing all my jnanas by covering all of them

वासुदेवादयो देवाः प्रत्येकं तु त्रिधा त्रिधा।

केशवादिस्वरूपेण विभजन्ति स्वकं वपुः॥ २७॥

vāsudevādayo devāḥ pratyekaṁ tu tridhā tridhā |

keśavādisvarūpeṇa vibhajanti svakaṁ vapuḥ || 27 ||

The four vyuhas starting with Vasudeva split each of them in threes(totally 12) resulting in forms starting with Kesava

एतद्व्यूहान्तरं नाम पञ्चरात्राभिशब्दितम्।

कार्यस्य नयने देवा द्वादशैते व्यवस्थिताः॥२८॥

etadvyūhāntaraṁ nāma pañcarātrābhiśabditam|

kāryasya nayane devā dvādaśaite vyavasthitāḥ ||28||

Pancharatra sastram calls them as vyuha antharams. These twelve devas are engaged in  various functions like srusti etc.

विभोरप्यनिरुद्धस्य हिताय जगतां हरेः।

प्रसरो विभवो नाम पद्मनाभादयः स्मृताः॥२९॥

vibhorapyaniruddhasya hietāya jagatāṁ hareḥ |

prasaro vibhavo nāma padmanābhādayaḥ smṛtāḥ ||29||

Srihari's aniruddha swarupa's vibhava forms starting with Padmnabha are coming out (taken by him) as a favour (hitam) to the worlds

आविश्याविश्य कुरुते यत्र देवनरादिकम्।

जगद्धितं जगन्नाथस्तज्ज्ञेयं विभवान्तरम्॥ ३०॥

āviśyāviśya kurute yatra devanarādikam |

jagaddhitaṁ jagannāthastajjñeyaṁ vibhavāntaram || 30 ||

Sri Jagannatha to bestow the worlds now and then incarnates as a deva or a man. Know that they are all vibava avatharas

देवर्षिपितृसिद्धाद्यैः स्वयं वा जगतां हिते।

निर्मितं भगवद्रूपमर्चा सा शुद्धचिन्मयी॥ ३१॥

devarṣipitṛsiddhādyaiḥ svayaṁ vā jagatāṁ hite |

nirmitaṁ bhagavadrūpamarcā sā śuddhacinmayī || 31 ||

Archas (vigrahas), pure and cinmaya, are the forms of God which are worshipped (by doing aradhanas) by devas, seers, pitrus, siddhas etc for the benefit of the worlds.

इत्येष लेशतो मार्गः शुद्धस्ते संप्रदर्शितः।

त्रैगुण्यमपरं मार्गं गदन्त्या मे निशामय॥ ३२॥

ityeṣa leśato mārgaḥ śuddhaste saṁpradarśitaḥ |

traiguṇyamaparaṁ mārgaṁ gadantyā me niśāmaya || 32 ||

All the above that i taught is the exposition of suddha marga (pure path). O Nisamaya, now I will teach the other path made up of the three gunas

यत्ते ज्ञानं पुरा प्रोक्तं तत्सत्त्वेन विवर्तते।

रजस्तया तदैश्वर्य शक्तिश्चापि तमस्तया॥ ३३॥

yatte jñānaṁ purā proktaṁ tatsattvena vivartate |

rajastayā tadaiśvarya śaktiścāpi tamastayā || 33 ||

As told earlier jnanam come forth as sathva guna, aiswarya as rajo guna and sakthi as tamo guna

प्राधान्येन रजस्तत्र सृष्टौ संपरिवर्तते।

अभितः सत्त्वतमसी गुणौ द्वौ तस्य तिष्ठतः॥३४॥

prādhānyena rajastatra sṛṣṭau saṁparivartate |

abhitaḥ sattvatamasī guṇau dvau tasya tiṣṭhataḥ ||34||

At the time of srushti, rajo gunam is predominantly raises. After that for the purpose of supporting sathva and tamo gunas also raise.

या सा पूर्वं मया प्रोक्ता कोटिकोटितमी कला।

तस्याः कोटितमेनाहमंशेन विसृजे जगत्॥३५॥

yā sā pūrvaṁ mayā proktā koṭikoṭitamī kalā |

tasyāḥ koṭitamenāhamaṁśena visṛje jagat ||35 ||

Like I told earlier I create all  these with a very minutest part(1 out of koti koti and in that part 1 out of koti koti) of myself

सर्वस्याद्या महालक्ष्यीस्त्रिगुणाहं महेश्वरी।

रजोरूपमधिष्ठाय सृष्टिमिष्टां करोम्यहम्॥ ३६॥

sarvasyādyā mahālakṣyīstriguṇāhaṁ maheśvarī |

rajorūpamadhiṣṭhāya sṛṣṭimiṣṭāṁ karomyaham || 36 ||

In the beginning of Srushti, me mahalakshmi, the maheswari fully filled with the three gunas taking the rajo rupam , on my own wish, starts the work of creation.

अग्नीषोममयौ भावौ दिव्यौ स्त्रीपुंसलक्षणौ।

बिभ्रती चारुसर्वाङ्गी लोकानां हितकाम्यया॥३७॥

agnīṣomamayau bhāvau divyau strīpuṁsalakṣaṇau |

bibhratī cārusarvāṅgī lokānāṁ hitakāmyayā ||37||

Bearing the interests of the worlds in mind, I the beautiful, take the male, female forms (by creating) agni and soman

चतुर्भुजा विशालाक्षी तप्तकाञ्चनसंनिभा।

मातुलङ्गं गदां खेटं सुधापात्रं च बिभ्रती।।३८॥

caturbhujā viśālākṣī taptakāñcanasaṁnibhā |

mātulaṅgaṁ gadāṁ kheṭaṁ sudhāpātraṁ ca bibhratī ||38||

My form is with four hands, big eyes, golden hued body , holding in my four hands Citron, mace,shield and amrutha kalasam

महालक्ष्मीः समाख्याता साहं सर्वाङ्गसुन्दरी।

महाश्रीः सा महालक्ष्मीश्चण्डा चण्डी च चण्डिका॥३९॥

mahālakṣmīḥ samākhyātā sāhaṁ sarvāṅgasundarī |

mahāśrīḥ sā mahālakṣmīścaṇḍā caṇḍī ca caṇḍikā||39||

I am mahalakshmi, beautiful in all parts of the body and is called as mahashree, mahalakshmi, chanda, chandi and chandika

भद्रकाली तथा भद्रा काली दुर्गा महेश्वरी।

त्रिगुणा भगवत्पत्नी तथा भगवती परा॥ ४०॥

bhadrakālī tathā bhadrā kālī durgā maheśvarī |

triguṇā bhagavatpatnī tathā bhagavatī parā || 40 ||

(I am also called as )Badrakali, badra, kali, durga, maheswari. Some call me as Bhagavati since I am the wife of Bhagavan

एताः संज्ञास्तथा चान्यास्तत्र मे बहुधा स्मृताः।

विकारयोगादन्याश्च तास्ता वक्ष्याम्यशेषतः॥४१॥

etāḥ saṁjñāstathā cānyāstatra me bahudhā smṛtāḥ |

vikārayogādanyāśca tāstā vakṣyāmyaśeṣataḥ ||41||

I am known by different names and the above names are few amongst them. I will explain the meaning and other things about these names

लक्षयामि जगत्सर्वं पुण्यापुण्ये कृताकृते।

महनीया च सर्वत्र महालक्ष्मीः प्रकीर्तिता॥४२॥

lakṣayāmi jagatsarvaṁ puṇyāpuṇye kṛtākṛte |

mahanīyā ca sarvatra mahālakṣmīḥ prakīrtitā ||42||

I define(lakshayami) , in all worlds, virtue and sin (punya & apunya(papam)), good and bad deeds (kruta and akruta). That is why illustrious and others call me as MahaLakshmi

महद्भिः श्रयणीयत्वान्महाश्रीरिति गद्यते।

चण्डस्य दयिता चण्डी चण्डत्वाच्चण्डिका मता॥४३॥

mahadbhiḥ śrayaṇīyatvānmahāśrīriti gadyate |

caṇḍasya dayitā caṇḍī caṇḍatvāccaṇḍikā matā ||43||

Since I am the shelter (sryanIyatvam) of good persons(mahat) I am called MahaShrii. Chandan's(rudra) wife hence called  Chandi, uncontrollable / violent (candatvam) hence called as Chandika

कल्याणरूपा भद्रास्मि कालि च कलनात्सताम्।

द्विषतां कालरूपत्वादपि कालि प्रकीर्तिता॥ ४४॥

kalyāṇarūpā bhadrāsmi kāli ca kalanātsatām |

dviṣatāṁ kālarūpatvādapi kāli prakīrtitā || 44 ||

I am called Badra due to my benevolent (kalyana) form, called kali as I am always protecting(kalana) good. I am also called Kali since I am like god of death(kalan) to my enemies.

सुहृदां द्विषतां चैव युगपत्सदसद्विधेः।

भद्रकाली समाख्याता मायाश्चर्यगुणात्मिका॥४५॥

suhṛdāṁ dviṣatāṁ caiva yugapatsadasadvidheḥ |

bhadrakālī samākhyātā māyāścaryaguṇātmikā ||45||

 Since I help friends and punish enemies I am called Badrakali. I am also know as maya due to my astonishing gunas

महत्त्वाच्च महामाया मोहनान्मोहिनी मता।

दुर्गा च दुर्गमत्वेन भक्तरक्षाविधेरपि॥ ४६॥

mahattvācca mahāmāyā mohanānmohinī matā |

durgā ca durgamatvena bhaktarakṣāvidherapi || 46 ||

Since I am Mahat, i am known as MahaMaya, since I delude (mohana) all I am known as mohini, I am called Durga as it is difficult(durgam) to attain me. I am called Durga since I protect my devotees also

योजनाच्चैव योगाहं योगमाया च कीर्तिता।

मायायोगेति विज्ञेया ज्ञानयोजनतो नृणाम्॥४७॥

yojanāccaiva yogāhaṁ yogamāyā ca kīrtitā |

māyāyogeti vijñeyā jñānayojanato nṛṇām||47||

I am the path of Yoga and called as YogaMaya. I am well known as MayaYoga as I am the path of jnana for humans.

पूर्णषाड्गुण्यरूपत्वात्साहं भगवती स्मृता।

भगवद्यज्ञसंयोगात्पत्नी भगवतोऽस्म्यहम्॥ ४८॥

pūrṇaṣāḍguṇyarūpatvātsāhaṁ bhagavatī smṛtā |

bhagavadyajñasaṁyogātpatnī bhagavato'smyaham|| 48 ||

Since I am full of six kalyana gunas, i am known as Bhagavati. Since along with Bhgavan I am also taking part in all yajnas, i am taken as his wife and hence called bhagavati.

विशालत्वात्स्मृता व्योम पूरणाच्च पुरी स्मृता।

परावरस्वरूपत्वात् स्मृता चाहं परावरा॥ ४९॥

viśālatvātsmṛtā vyoma pūraṇācca purī smṛtā |

parāvarasvarūpatvāt smṛtā cāhaṁ parāvarā || 49 ||

Since I am abundant i am Vyoma and since I am filling everything I am Puri. Since I have all-including(paravara) form, I am known as Paravara

शकनाच्छक्तिरुक्ताहं राज्ञ्यहं रञ्जनात् सदा।

सदा शान्तविकारत्वाच्छान्ताहं परिकीर्तिता॥५०॥

śakanācchaktiruktāhaṁ rājñyahaṁ rañjanāt sadā |

sadā śāntavikāratvācchāntāhaṁ parikīrtitā ||50||

Since I am capable of doing everything (Sakana), I am Sakthi, as I please(ranjana) my devotees, I am Raj~ni, as i am always tranquil and does not change, I am called Santha.

मत्तः प्रक्रियते विश्वं प्रकृतिः सास्मि कीर्तिता।

श्रयन्ती श्रयणीयास्मि शृणामि दुरितं सताम्॥५१॥

mattaḥ prakriyate viśvaṁ prakṛtiḥ sāsmi kīrtitā |

śrayantī śrayaṇīyāsmi śṛṇāmi duritaṁ satām ||51||

Since I create (prakriyate) this universe I am known as Prakrithi. To all those who look for shelter i am the shelter and always remove / break(srunami)  their difficulties

शृणोमि करुणां वाचं शृणामि च गुणैर्जगत्।

(शयेऽन्तः) सर्वभूतानां रमेऽहं पुण्यकर्मणाम्॥५२॥

śṛṇomi karuṇāṁ vācaṁ śṛṇāmi ca guṇairjagat |

(śaye'ntaḥ) sarvabhūtānāṁ rame'haṁ puṇyakarmaṇām||52||

I hear the pleading voices of jeevas with compassion. With my gunas I break the worlds. Living in the hearts of all I please those who do good deeds

इडिता च सदा देवैः शरीरं चास्मि वैष्णवम्।

एतान्मयि गुणान् दृष्ट्वा वेदवेदान्तपारगाः॥५३॥

iīḍitā ca sadā devaiḥ śarīraṁ cāsmi vaiṣṇavam |

etānmayi guṇān dṛṣṭvā vedavedāntapāragāḥ ||53||

Always prayed / Implored(edita) by all devas, I am the body of Maha Vishnu. Having seen my all these kalyana gunas, veda vedanta scholars..

गुणयोगविधानज्ञाः श्रियं मां संप्रचक्षते।

साहमेवंविधा नित्या सर्वाकारा सनातनी॥ ५४॥

guṇayogavidhānajñāḥ śriyaṁ māṁ saṁpracakṣate |

sāhamevaṁvidhā nityā sarvākārā sanātanī || 54 ||

Scholars(vidhanaj~na) expound me with all kalyana gunas and yogas as Shri. I am the above Shri is eternal, i am in all forms(Sarvakara) and very ancient(always existing) (Sanatani)

गुणत्रयमधिष्ठात्री त्रिगुणा परिकीर्तिता।

गुणवैषम्यसर्गाय प्रवृत्ताहं सिसृक्षया॥ ५५॥

guṇatrayamadhiṣṭhātrī triguṇā parikīrtitā |

guṇavaiṣamyasargāya pravṛttāhaṁ sisṛkṣayā || 55 ||

I am the supreme ruler /protector (adhistatri) of  three gunas and hence called Triguna. On my own wish,(at the time of creation), I create the excess/short differences between the three gunas

तप्तकाञ्चनवर्णाभा तप्तकाञ्चनभूषणा।

निरालोकमिमं लोकं पूरयामि स्वतेजसा॥ ५६॥

taptakāñcanavarṇābhā taptakāñcanabhūṣaṇā |

nirālokamimaṁ lokaṁ pūrayāmi svatejasā || 56 ||

I am Golden coloured wearing golden ornaments. I on my own tejas give light to this Dark(niralokam) world

शून्यं तदखिलं लोकं स्वेन पूरयितुं पुरा।

भरामि त्वपरं रूपं तमसा केवलेन तु॥ ५७॥

śūnyaṁ tadakhilaṁ lokaṁ svena pūrayituṁ purā |

bharāmi tvaparaṁ rūpaṁ tamasā kevalena tu || 57 ||

Before I fill this world with me, these whole worlds did not exist(Sunya). When I decided to fill (and create the worlds) the sunya, my form was predominently Tamasam

सा भिन्नाञ्जनसंकाशा दंष्ट्राञ्चितवरानना।

विशाललोचना नारी बभूव तनुमध्यमा॥ ५८॥

sā bhinnāñjanasaṁkāśā daṁṣṭrāñcitavarānanā |

viśālalocanā nārī babhūva tanumadhyamā || 58 ||

Her form is black like eyeliner(kajal or kaN mai), with curved teeth and big eyes with a small waist

खड्गपात्रशिरःखेटैरलंकृतमहाभुजा।

कबन्धहारा शिरसि बिभ्राणाहिशिरःस्रजम्॥५९॥

khaḍgapātraśiraḥkheṭairalaṁkṛtamahābhujā |

kabandhahārā śirasi bibhrāṇāhiśiraḥsrajam||59||

She was having in her great arms sword, vessel,head and shield. Wearing garland made of skulls and on the head having bibhranahi as the head wreath

सा मां प्रोवाच संभूता तामसी प्रमदोत्तमा।

नाम कर्म च मे मातर्देहि तुभ्यं नमो नमः॥६०॥

sā māṁ provāca saṁbhūtā tāmasī pramadottamā |

nāma karma ca me mātardehi tubhyaṁ namo namaḥ||60 ||

She who came out of me, tamasi, young good woman addressed me "My mother, i am bowing to you. Kindly tell me my name and the work i have to do"

श्रीः --

तामब्रवं वरारोहां तामसीं प्रमदोत्तमाम्।

ददामि तव नामानि यानि कर्माणी तानि ते॥ ६१॥

śrīḥ --

tāmabravaṁ varārohāṁ tāmasīṁ pramadottamām |

dadāmi tava nāmāni yāni karmāṇī tāni te || 61 ||

Shri:-

Started saying to her, beautiful tamasi, an important young woman "I will give you your name as well as what are all you have to do"

महाकाली महामाया महामारी क्षुधा तृषा।

निद्रा कृष्णा चैकवीरा कालरात्रिर्दुरत्यया॥ ६२॥

mahākālī mahāmāyā mahāmārī kṣudhā tṛṣā |

nidrā kṛṣṇā caikavīrā kālarātrirduratyayā || 62 ||

Mahakali, Mahamaya, Mahamari, kshudha, trusha, nidra, krishna, eka veera, kalaratri, duratyaya

एतानि तव नामानि प्रतिपाद्यानि नामभिः।

एभिः कर्माणी ते ज्ञात्वा योऽधीते सोऽश्नुते सुखम्॥६३॥

etāni tava nāmāni pratipādyāni nāmabhiḥ |

ebhiḥ karmāṇī te jñātvā yo'dhīte so'śnute sukham||63||

All the above are your names. Your work can be explained/understood from the names themselves. The one who understands all the above gets great pleasure(sukham)

अपर्याप्तमिमं सर्गं मन्यमानाहमादिमम्।

सत्त्वोन्मेषमयं रूपं भरामि स्मेन्दुसंनिभम्॥ ६४॥

aparyāptamimaṁ sargaṁ manyamānāhamādimam |

sattvonmeṣamayaṁ rūpaṁ bharāmi smendusaṁnibham || 64||

Even then I felt that the srushti work is incomplete.  Hence I took the form which is beautiful and cool like chandra and full of  sathva guna

अक्षमालाङ्कुशधरा वीणापुस्तकधारिणी।

सा बभूव वरा नारी नाम कर्म तदा ह्यदाम्॥६५॥

akṣamālāṅkuśadharā vīṇāpustakadhāriṇī |

sā babhūva varā nārī nāma karma tadā hyadām||65||

She was beautiful and was Holding japa mala, ankusa stick, veena and pusthakam in her hands. I gave her the following names and work.

महाविद्या महावाणी भारती वाक् सरस्वती।

आर्या ब्राह्मी महाघेनुर्वेदगर्भा च धीश्च गीः॥६६॥

mahāvidyā mahāvāṇī bhāratī vāk sarasvatī |

āryā brāhmī mahāghenurvedagarbhā ca dhīśca gīḥ ||66||

MahaVidya, MahaVani, Bharati,Vak, Saraswati, Arya,Brahmi,MahaDhenu, VedaGarbha, Dhi and Gi

नामानुरूपं कर्मस्यात् सात्त्विक्याःकार्यमद्भुतम्।

वयं तिस्रो जगद्धात्र्यो मातरश्च प्रकीर्तिताः॥६७॥

nāmānurūpaṁ karmasyāt sāttvikyāḥkāryamadbhutam|

vayaṁ tisro jagaddhātryo mātaraśca prakīrtitāḥ ||67||

Her works are also are in accordance with her name, full of sathva guna and fantastic. We three being the protectors / upholders of these worlds are called JaganMathas

 

इति श्रीपाञ्चरात्रसारे लक्ष्मीतन्त्रे महालक्ष्मीसमुद्भतिर्नाम चतुर्थोऽध्यायः

iti śrīpāñcarātrasāre lakṣmītantre mahālakṣmīsamudbhatirnāma caturtho'dhyāyaḥ

Thus ends in Pancharatra sara Laksmi tantra's fourth chapter named The Mahalaksmi's Genesis

0 Comments:

Post a Comment

<< Home