02. Suddha Marga Prakasam
श्रीः
द्वितीयोऽध्यायः
शुद्धमार्गप्रकाशः
śrīḥ
dvitīyo'dhyāyaḥ
śuddhamārgaprakāśaḥ
Second Chapter
Description of Pure Path
श्रीरुवाच-
अस्ति निर्दुःखनिःसीमसुखानुभवलक्षणः।
परमात्मा परं यस्य पदं पश्यन्ति सूरयः॥१॥अस्ति निर्दुःखनिःसीमसुखानुभवलक्षणः।
śrīruvāca-
asti nirduḥkhaniḥsīmasukhānubhavalakṣaṇaḥ|paramātmā paraṁ yasya padaṁ paśyanti sūrayaḥ||1||
Sri Mahalakshmi Said
The place of paramatma that is seen only
by nitya suris is a boundry within which there are no sufferings or sorrow and
full of pleasant experiences
कश्चित्केषांचिदात्मा स्यात्तस्यान्येषां
च कश्चन।
तस्याप्यन्य इतीत्थं तु यत्रैषा व्यवतिष्ठते॥२॥
kaścitkeṣāṁcidātmā syāttasyānyeṣāṁ
ca kaścana|
tasyāpyanya itītthaṁ
tu yatraiṣā vyavatiṣṭhate||2||
One atma is controlled(niyante) by
another. That atma is controlled by yet another. As we move further in the same
way finally it rests
अध्वनामध्वनः पारं परमात्मानमूचिरे।
अहं नाम स्मृतो योऽर्थः स आत्मा समुदीर्यते॥३॥
adhvanāmadhvanaḥ pāraṁ
paramātmānamūcire|
ahaṁ nāma smṛto
yo'rthaḥ sa ātmā samudīryate||3||This controller and controlled relation ends finally with the Paramathma. The word "AHAM" denotes the ATMA
अनवच्छिन्नरूपोऽहं परमात्मेति सब्द्यते।
क्रोडीकृतमितं सर्वं चेतनाचेतनात्मकम्॥४॥
anavacchinnarūpo'haṁ
paramātmeti sabdyate|
kroḍīkṛtamitaṁ sarvaṁ
cetanācetanātmakam||4||
An atma which is at an Undiscriminated /
unmarked / Blemishless state is called paramatma. Paramatma embraces(krotikrta)
in its heart all animates (chetana) and inanimates (achetana)
येन सोऽहंस्मृतो भावः परमात्मा सनातनः।
स वासुदेवो भगवान् क्षेत्रज्ञः परमो
मतः॥५॥
yena so'haṁsmṛto bhāvaḥ
paramātmā sanātanaḥ|
sa vāsudevo bhagavān kṣetrajñaḥ
paramo mataḥ||5||
That which is in the state of remembering
the self, the parmatma, who is nithya is bhagavan Vasudeva, Kshetrajna(who
knows kshetram)
विष्णुर्नारायणो विस्वो विस्वरूप इतीर्यते।
अहंतया समाक्रान्तं तस्य विस्वमिदं
जगत्॥६॥
viṣṇurnārāyaṇo visvo
visvarūpa itīryate|
ahaṁtayā samākrāntaṁ
tasya visvamidaṁ jagat||6||
He is Vishnu, Narayana, visva(universe),
visvaroopa(universal form). He pervades all the worlds by his
consciousness(ahamta).
वस्त्ववस्तु च तन्नास्ति यन्नाक्रान्तमहंतया।
इदंतया यदालीढमाक्रान्तं तदहंतया॥७॥
vastvavastu ca tannāsti
yannākrāntamahaṁtayā|
idaṁtayā yadālīḍhamākrāntaṁ
tadahaṁtayā||7||There is no matter real or unreal (big or small) not pervaded by him. Anything that is called (alidham) "this" (idam) is pervaded by him
सर्वतः शान्त एवासौ निर्विकारः सनातनः।
अनन्तो देशकालादिपरिच्छेदविवर्जितः॥८॥
sarvataḥ śānta evāsau
nirvikāraḥ sanātanaḥ|
ananto deśakālādiparicchedavivarjitaḥ||8||
He is all around, tranquil, unchanging,
ever existing, without limits, unaffected(vivarjita) by limits(paricched) of
time, place and others.
महाविभूतिरित्युक्तो व्याप्तिः सा
महती यतः।
तद् ब्रह्म परमं धाम निरालम्बनभावनम्॥९॥
mahāvibhūtirityukto vyāptiḥ
sā mahatī yataḥ|
tad brahma paramaṁ dhāma
nirālambanabhāvanam||9||
Since mahavibuti(Nitya &
Leela) is said to be omnipresent and great, that brahman's great abode is a
self supported (niralambana) place. (That is by his vibuti, he is the dweller
as well as the dwelling at the same time else the dwelling will be bigger and
hence greater than the dweller. Similarly the dwelling and its support, hence
the saying "niralambana" self supported or he is the dweller,
dwelling and support of the dwelling)
निस्तरङ्गामृताम्भोधिकल्पं षाड्गुण्यमुज्ज्वलम्।
एकम् तच्चिद्घनं शान्तमुदयास्तमयोज्झितम्॥१०॥
nistaraṅgāmṛtāmbhodhikalpaṁ
ṣāḍguṇyamujjvalam|
ekam taccidghanaṁ śāntamudayāstamayojjhitam||10||It is like waveless ocean of nectar and is brightened by six kalyana gunas and it is ONE(ekam) as well as (cid) many (ganam), tranquil, one who arranged for the rise and set (udayaastha) (of sun)
अपृथग्भूतशक्तित्वाद् ब्रह्माद्वैतं
तदुच्यते।
तस्य या परमा सक्तिर्ज्योत्स्नेव हिमदीधितेः॥११॥
apṛthagbhūtaśaktitvād
brahmādvaitaṁ taducyate|
tasya yā paramā
saktirjyotsneva himadīdhiteḥ||11||Together bhuta and sakthi are regarded as one brahman. I am his great power like the light from moon
सर्वावस्थागता देवी स्वात्मभूतानपायिनी।
अहंता ब्रह्मणस्तस्य साहमस्मि सनातनी॥१२॥
sarvāvasthāgatā devī
svātmabhūtānapāyinī|
ahaṁtā brahmaṇastasya
sāhamasmi sanātanī||12||In all states, I am his consert and immutable and my self is his self. I am eternal and the brahman's Self consciousness
आत्मा स सर्वभूतानामहंबूतो हरिः स्मृतः।
अहंता सर्वभूतनामहमस्मि सनातनी॥१३॥
ātmā sa sarvabhūtānāmahaṁbūto
hariḥ smṛtaḥ|
ahaṁtā sarvabhūtanāmahamasmi
sanātanī||13||It is said that Sri Hari is the gross element(atma) of all beings and I , the eternal, is the consciousness of all beings
येन भावेन भवति वासुदेवः सनातनः।
भवतस्तस्य देवस्य स भावोऽहमितीरिता॥१४॥
yena bhāvena bhavati vāsudevaḥ
sanātanaḥ|
bhavatastasya devasya
sa bhāvo'hamitīritā||14||When Brahman , the eternal, takes the form Vasudeva, I am the brahman's that state of Vasudeva.
भवद्भावात्मकं ब्रह्म ततस्तच्छाश्वतं
पदम्।
भवन्नारायनो देवो भावो लक्ष्मीरहं
परा॥१५॥
bhavadbhāvātmakaṁ
brahma tatastacchāśvataṁ padam|
bhavannārāyano devo bhāvo
lakṣmīrahaṁ parā||15||
The existance and state for everything is
the brahman who coexists in both and is eternal(Sasvata). (Learn ) that existance is Sriman
Narayana and the state of that existance is me, Maha Lakshmi
लक्ष्मीनारायणाख्यातमतो ब्रह्म सनातनम्।
अहंतया समाक्रान्तो ह्यहमर्थः प्रसिध्यति॥१६॥
lakṣmīnārāyaṇākhyātamato
brahma sanātanam|
ahaṁtayā samākrānto
hyahamarthaḥ prasidhyati||16||The eternal(nithya) brahman is called as Lakshmi Narayana. Self(aham) is pervaded by self consciousness (ahamta) is well known. if "aham" is a vastu then "ahamta" is the state of the vastu. There can be no vastu without a state and if there is no state then there can be no vastu. They are inseparable duality existing as one.
अहमर्थसमुत्था च साहंता परिकीर्तिता।
अन्योन्येनाविनाभावादन्योन्येन समन्वयात्॥१७॥
ahamarthasamutthā ca sāhaṁtā
parikīrtitā|
anyonyenāvinābhāvādanyonyena
samanvayāt||17||
The sense(artha) of I (Aham) raises from
self consciousness(Ahamtha). Both of them being intertwined(samanvayaat) if one
is not there other is also not there. 'I' (AHAM) in all atmas is Sriman
Narayana and the 'I' feeling of atma is Sri Mahalakshmi.
तादात्म्यं विद्धि संबन्धं मम नाथस्य
चोभयोः।
अहंतया विनाहं हि निरुपाख्यो न सिध्यति॥१८॥
tādātmyaṁ viddhi saṁbandhaṁ
mama nāthasya cobhayoḥ|
ahaṁtayā vināhaṁ hi
nirupākhyo na sidhyati||18||Know that Sameness in nature(taadaatmyam) is my relationship with my natha(husband sriman narayana). Without ahamtha, aham is immaterial (nirupakhya) and is useless(does not exist) (na sidhyati) (Or without me, he does not exist)
अहमर्थं विनाहंता निराधारा न सिध्यति।
भवद्भावात्मकं रूपं समस्तव्यस्तगोचरम्॥१९॥
ahamarthaṁ vināhaṁtā
nirādhārā na sidhyati|
bhavadbhāvātmakaṁ rūpaṁ
samastavyastagocaram||19||
(Similarly)Without 'I' (aham)
sense(artham) ahamta (state of I) ,being
without basis, does not exist. In all(Samasta) manifold(vyasta)
domains(gocaram) a thing is perceived by the existence(bhavat) and the state of
that existance (bhAvAtmakaM).
परोक्षमपरोक्षं च जगति प्रविचिन्त्यते।
निरुन्मेषे निरुन्मेषा साहंता परमेश्वरी॥२०॥
parokṣamaparokṣaṁ ca
jagati pravicintyate|
nirunmeṣe nirunmeṣā sāhaṁtā
parameśvarī||20||(At the time of pralaya) When (sriman Narayana) closing eyes(nirunmeshe) , to bring all the seen and unseen unto himself by thinking about them, I am that thought(ahaMtA) of destruction (samhara) If Narayana is the destroyer of the universe at the time of pralaya (again oneness with him) then I am that thought of destruction.
क्रोडीकृत्याखिलं सर्वं ब्रह्मणि व्यवतिष्ठते।
उन्मेषस्तस्य यो नाम यथा चन्द्रोदयेऽम्बुधेः॥२१॥
kroḍīkṛtyākhilaṁ sarvaṁ
brahmaṇi vyavatiṣṭhate|
unmeṣastasya yo nāma
yathā candrodaye'mbudheḥ||21||When narayana open his eyes (for bringing in to existance) the whole world, by pervading (vyapakam), I am that power of creation that comes out of narayana like moon coming out of cloud (ocean / water).
अहं नारायणी शक्तिः सिसृक्षालक्षणा
तदा।
निमेषस्तस्य यो नाम संहृतौ परमात्मनः॥२२॥
ahaṁ nārāyaṇī śaktiḥ sisṛkṣālakṣaṇā
tadā|
nimeṣastasya yo nāma
saṁhṛtau paramātmanaḥ||22||
I am the power of Narayana that is behind
his wish to create this universe and with an intention to destroy the worlds
when he closes his eyes, I am that thought too
अहं नारायणी शक्तिः सुषुप्सालक्षणा
हि सा।
सिसृक्षाया ममोद्यन्त्या देवालक्ष्मीपतेः
स्वयम्॥२३॥
ahaṁ nārāyaṇī śaktiḥ
suṣupsālakṣaṇā hi sā|
sisṛkṣāyā mamodyantyā
devālakṣmīpateḥ svayam||23||
I am that power of Narayana when he wants
to reach the state of sleep When nararyana creates,I am the power / thought
behind that creation ( I am his kriya sakti)
अव्याहतमसंकोचमैश्वर्यं प्रविजृम्भते।
ज्ञानं तत्परमं ब्रह्म सर्वदर्शि निरामयम्॥२४॥
avyāhatamasaṁkocamaiśvaryaṁ
pravijṛmbhate|
jñānaṁ tatparamaṁ
brahma sarvadarśi nirāmayam||24||
That which is not impeded, without
shyness, with all divine riches (aiswaryam) appears in its full
splendour(praviRmbhate), full of divine knowledge, that great Brahman, Sriman
Narayana, who sees everything is blemish less.
ज्ञानात्मिका तथाहंता सर्वज्ञा सर्वदर्शिनी।
ज्ञानात्मकं परं रूपं ब्रह्मनो मम
चोभयोः॥२५॥
jñānātmikā tathāhaṁtā
sarvajñā sarvadarśinī|
jñānātmakaṁ paraṁ rūpaṁ
brahmano mama cobhayoḥ||25||Ahamta is also full of divine knowledge, knows everything, sees everything the divine states of both mine as well as narayana is the same. (We are same and not different)
शेषमैश्वर्यवीर्यादि ज्ञानधर्मः सनातनः।
अहमित्यान्तरं रूपं ज्ञानरूपमुदीर्यते॥२६॥
śeṣamaiśvaryavīryādi jñānadharmaḥ
sanātanaḥ|
ahamityāntaraṁ rūpaṁ jñānarūpamudīryate||26||
Divine riches(aiswaryam), virility(vIryam)
and others rests in the pure knowledge, which is eternal. It is said that inner form of Aham is pure knowledge
प्रकाशकादिकं रूपं स्फटिकादिसलक्षणम्।
अतस्तु ज्ञानरूपत्वं मम नारायणस्य
च॥२७॥
prakāśakādikaṁ rūpaṁ
sphaṭikādisalakṣaṇam|
atastu jñānarūpatvaṁ
mama nārāyaṇasya ca||27||
Light Radiating form is the basic trait
of the Crystal. Like that pure knowledge(jnana) form is that (baisc trait) of
me and narayana (I and narayana are pure jnana forms)
अव्याहतिर्यदुद्यत्यास्तदैश्वर्यं
परं मम।
इच्छेति सोच्यते तत्तत्तत्त्वशास्त्रेषु
पण्डितैः॥२८॥
avyāhatiryadudyatyāstadaiśvaryaṁ
paraṁ mama|
iccheti socyate
tattattattvaśāstreṣu paṇḍitaiḥ||28||
The scholars who are well versed in tatva
sastras say(think) that all the unimpeded raising of divine riches(aiswarya) (At
the time of srusti) is as per my will.
जगत्प्रकृतिभावो मे यः सा शक्तिरितीर्यते।
सृजन्त्या यच्छ्रमाभावो मम तद्बलमिष्यते॥२९॥
jagatprakṛtibhāvo me
yaḥ sā śaktiritīryate|
sṛjantyā yacchramābhāvo
mama tadbalamiṣyate||29||I am the power (sakthi) of natural state of the world. The act of world creation , without effort, is known as my strength.
बरणं यच्च कार्यस्य बलं तच्च प्रचक्षते।
शक्त्यंशकेन तत्प्राहुर्भरणं तत्त्वकोविदाः॥३०॥
baraṇaṁ yacca kāryasya
balaṁ tacca pracakṣate|
śaktyaṁśakena tatprāhurbharaṇaṁ
tattvakovidāḥ||30||
The act of supporting(baranam) (universe) is known as
"BALAM", strength. People ,who knew the tatvas well, call that
support as my sakthi amsam.
विकारविरहो वीर्यं प्रकृतित्वेऽपि
मे सदा।
स्वभावं हि जहात्याशु पयो दधिसमुद्भवे॥३१॥
vikāraviraho vīryaṁ
prakṛtitve'pi me sadā|
svabhāvaṁ hi jahātyāśu
payo dadhisamudbhave||31||
When curd comes out of milk, the milk's
state changes, though I am (like milk) is the basis of the whole world (which
comes out of me like curd from milk), my state of virality (virya svabhavam)
does not change.
जगद्भावेऽपि सा नास्ति विकृतिर्मम
नित्यदा।
विकारविरहो वीर्यमतस्तत्त्वविदां मतम्॥३२॥
jagadbhāve'pi sā nāsti
vikṛtirmama nityadā|
vikāraviraho vīryamatastattvavidāṁ
matam||32||Though I have permenant relation / connection to the world, I dont change. My virality (viryam) does not change is known to people who know the true nature (philosophers)
विक्रमः कथितो वीर्यमैश्वर्यांशः स
तु स्मृतः।
सहकार्यनपेक्षा मे सर्वकार्यविधौ हि
या॥३३॥
vikramaḥ kathito vīryamaiśvaryāṁśaḥ
sa tu smṛtaḥ|
sahakāryanapekṣā me
sarvakāryavidhau hi yā||33||
Virility is also called Parakramam
(power) and is part of divine riches(aiswarya). All work is done by me without
expecting any cooperation (help)
तेजः षष्ठं गुणं प्राहुस्तमिमं तत्त्ववेदिनः।
पराभिभवसामर्थ्यं तेजः केचित्प्रचक्षते॥३४॥
tejaḥ ṣaṣṭhaṁ guṇaṁ prāhustamimaṁ
tattvavedinaḥ|
parābhibhavasāmarthyaṁ
tejaḥ kecitpracakṣate||34||
People who knew call my doing work
alone as thejas(sharpness), my sixth guna. Some others(kecit) call my ability
to subjugate / win over (abhibhava) others as tejas.
ऐश्वर्ये योजयन्त्येके तत्तेजस्तत्त्वकोविदाः।
इति पञ्च गुणा एते ज्ञानस्य स्रुतयोऽमलाः॥३५॥
aiśvarye yojayantyeke
tattejastattvakovidāḥ|
iti pañca guṇā ete jñānasya
srutayo'malāḥ||35||
Some other well versed scholars think
that tejas is part of aiswarya. Then the five gunas are the pure(amala) outcome
/ outflow (sruta) of jnanam.
ज्ञानाद्याः षड्गुणा एते षाड्गुण्यं
मम तद्वपुः।
उद्यतीत्थं सिसृक्षाया ममायुततमी कला॥३६॥
jñānādyāḥ ṣaḍguṇā ete ṣāḍguṇyaṁ
mama tadvapuḥ|
udyatītthaṁ sisṛkṣāyā
mamāyutatamī kalā||36||
These six gunas starting from
Divine knowledge(jnana) arise out of the six gunas of my body. The wish to create (sisruksha) the worlds arises out of a small part(kala) of
me .
शुद्धाशुद्धात्मको वर्गस्तया क्रोडीकृतोऽखिलः।
तत्र शुद्धमयं मार्गं व्याख्यास्यामि
सुरेश्वर॥३७॥
śuddhāśuddhātmako vargastayā
kroḍīkṛto'khilaḥ|
tatra śuddhamayaṁ mārgaṁ
vyākhyāsyāmi sureśvara||37||During creation pure and impure things are formed in the universe. King of devas(sureshvara), I will now explain, how the pure things are formed
अभिव्यक्तानभिव्यक्तषाड्गुण्यक्रममुज्ज्वलम्।
आलम्बितचतूरूपं रूपं तत्पारमेश्वरम्॥३८॥
abhivyaktānabhivyaktaṣāḍguṇyakramamujjvalam|
ālambitacatūrūpaṁ rūpaṁ
tatpārameśvaram||38||
The six gunas are distinctly bright in
some and indistinct in some others and are upheld by four forms of paramatma
(Vasudeva, Samkarshana, Prathyumna and Aniruddha).
गुणकल्पनयाध्यस्तो गुणोन्मेषकृतक्रमः।
मूर्तीकृतगुणश्चेति त्रिधा मार्गोऽयमद्भुतः॥३९॥
guṇakalpanayādhyasto
guṇonmeṣakṛtakramaḥ|
mūrtīkṛtaguṇaśceti
tridhā mārgo'yamadbhutaḥ||39||
These four vuhas(form /state) are in
three different states where his gunas are not risen and can only be guessed,
where his gunas have started to manifest/ rise and where his guna have fully
manifested/risen
युगानि त्रीणि षण्णां यान्याहुर्ज्ञानादिकानि
वै।
समासव्यासतस्तेषां चातुरात्म्यं विविच्यते॥४०॥
yugāni trīṇi ṣaṇṇāṁ yānyāhurjñānādikāni
vai|
samāsavyāsatasteṣāṁ cāturātmyaṁ
vivicyate||40||
The six (Jnana and other) gunas by
combinations (yugani) of two gunas each make three sets and form the four vyuhas.
समस्तव्यस्तभेदेन गुणानां तद्युगत्रयम्।
विवक्ष्यते यदा सा मे शान्तायाश्चातुरात्म्यता॥४१॥
samastavyastabhedena
guṇānāṁ tadyugatrayam|
vivakṣyate yadā sā me śāntāyāścāturātmyatā||41||These three sets(yuga) of gunas can exist together or in different combinations in a state. The state which is tranquil where all the gunas exist is the fourth where I exist.
आकृतीरनवेक्ष्यापि गुणानां कल्पनाकृतम्।
चातुरात्म्यमिदं प्राहुः शान्तायास्तत्त्वचिन्तकाः॥४२॥
ākṛtīranavekṣyāpi guṇānāṁ
kalpanākṛtam|
cāturātmyamidaṁ prāhuḥ
śāntāyāstattvacintakāḥ||42||Without knowing (anaveksya) my form only with the knowledge of my gunas the scholars realise my tranquil fourth state of ParaVasudeva.
शान्तातिशान्तादुन्मेषो मम रूपाद्युगत्रये।
क्रमव्यक्तं तदाद्यं मे चातुरात्म्यममूर्तिमत्॥४३॥
śāntātiśāntādunmeṣo
mama rūpādyugatraye|
kramavyaktaṁ tadādyaṁ
me cāturātmyamamūrtimat||43||
My form personified (murthimat) which is
the fourth (vasudeva) vyuha is made by the combination of all the three sets
(of gunas) becomes evident to those who does the study on me patiently and
deeply.
अतरङ्गमनिर्देश्यं निःसत्तं सत्त्वमव्ययम्।
सच्चिन्मात्राख्य उन्मेषः साद्या मे
शान्तताच्युतिः॥४४॥
ataraṅgamanirdeśyaṁ niḥsattaṁ
sattvamavyayam|
saccinmātrākhya unmeṣaḥ
sādyā me śāntatācyutiḥ||44||
My this state of awakening is stable
(Without waves - atarangam), that can not be explained /
determined(Anirdesyam), of eternal goodness(sathvam), is serene (shanta) and
steadfast(Achyuti)
व्यक्तज्ञानबलाख्यायां पूर्वं संकर्षणात्मनि।
तिलकालकवत्सर्वो विकारो मयि तिष्ठति॥४५॥
vyaktajñānabalākhyāyāṁ
pūrvaṁ saṁkarṣaṇātmani|
tilakālakavatsarvo vikāro
mayi tiṣṭhati||45||
In Samkarshana's form jnana & Bala
are fully manifested. Like the moles in the body (which are partly visible and
partly hidden), all these worlds exist in me (visible and hidden)
तन्मां संकर्षणात्मानं विदुर्ज्ञानबले
बुधाः।
स्वयं गृह्णामि कर्तृत्वमुन्मिषन्ती
ततः परम्॥४६॥
tanmāṁ saṁkarṣaṇātmānaṁ
vidurjñānabale budhāḥ|
svayaṁ gṛhṇāmi kartṛtvamunmiṣantī
tataḥ param||46||
Wise / learned (budha) understand the
jnana and balam that exists in my sankarshana vyuha. I myself then manifest /
awaken and begin my acts
प्रद्युम्न इति मामाहुः सर्वार्थद्योतनीं
तदा।
युगं प्रस्फुरितं रूपं तस्मिन्नैश्वर्यवीर्ययोः॥
४७॥
pradyumna iti māmāhuḥ
sarvārthadyotanīṁ tadā|
yugaṁ prasphuritaṁ rūpaṁ
tasminnaiśvaryavīryayoḥ|| 47||
I was called prathymuna when all things
in their full splendour. In that state aiswarya and viryam are
evident(prasphuritham).
ततस्तया क्रियाशक्त्या लब्धावेशा चिकीर्षया।
युज्यमानानिरुद्धाख्यां लम्भिता तत्त्वकोविदैः॥४८॥
tatastayā kriyāśaktyā
labdhāveśā cikīrṣayā|
yujyamānāniruddhākhyāṁ
lambhitā tattvakovidaiḥ||48||
Like this when I reach the state of doing
with kriya sakthi and decide to support the worlds I am called aniruddha by the
learned
अवस्थाः क्रमशो मे ताः सुषुप्तिस्वप्नजागराः।
तिस्रो मम स्वभावाख्या विज्ञानैश्वर्यशक्तयः॥४९॥
avasthāḥ kramaśo me tāḥ
suṣuptisvapnajāgarāḥ|
tisro mama svabhāvākhyā
vijñānaiśvaryaśaktayaḥ||49||
Each of these states in order are called
sushupti(deep sleep state), svapna(Dream state) and jagra(awakened state). During
these states, in order, my three gunas jnana, aishwarya and sakti get
manifested.
उन्मिषन्त्यः पृथक्तत्त्वत्रयेण परिकीर्तिताः।
बलं वीर्यं तथा तेज इत्येतत्तु गुणत्रयम॥५०॥
unmiṣantyaḥ pṛthaktattvatrayeṇa
parikīrtitāḥ|
balaṁ vīryaṁ tathā
teja ityetattu guṇatrayama||50||
At the time of opening my
eyes(unmisha) ,Balam, viryam and tejas are that three gunas that support the
three vyuhas.
श्रमाद्यवद्याभावाख्यं ज्ञानादेरुपसर्जनम्।
इत्थं शान्तोदितावस्थाद्वयभेदजुषो
मम॥ ५१॥
śramādyavadyābhāvākhyaṁ
jñānāderupasarjanam|
itthaṁ śāntoditāvasthādvayabhedajuṣo
mama|| 51||
Fatigue and other blemishes /
difficulties(doshas) are crushed by the jnana. Like this santhi (tranquil ) and avastha (working
condition) are my two different states.
स्वधर्मोर्मिसमुल्लासो न भेदायाम्बुधेरिव।
प्रायो यद्गुणकर्तव्ये वर्ते कृत्या यया ह्यहम्॥५२॥
svadharmormisamullāso
na bhedāyāmbudheriva|
prāyo yadguṇakartavye
varte kṛtyā yayā hyaham||52||
There is no difference in the waves(urmi)
that come forth(ullasa) from the sea(ambudha). Similarly the different states
that I take for performing various works are the same and are not different
तत्र तद्गुणयुग्मं तु मम रूपतयोच्यते।
अतो ज्ञानबले देवः संकर्षण उदीर्यते॥
५३॥
tatra tadguṇayugmaṁ tu
mama rūpatayocyate|
ato jñānabale devaḥ saṁkarṣaṇa
udīryate|| 53||
I take that pair(yugma) of gunas that is
needed to take that form / vyuha. Thus I am called Samkarshana when jnana and
balam are together.
ऐश्वर्यवीर्ये प्रद्युम्नोऽनिरुद्धः
शक्तितेजसी।
आद्यस्त्वभिन्नषाड्गुण्यो ब्रह्मतत्त्वापृथक्स्थितौ॥५४॥
aiśvaryavīrye pradyumno'niruddhaḥ
śaktitejasī|
ādyastvabhinnaṣāḍguṇyo
brahmatattvāpṛthaksthitau||54||
Aishvaryam and viryam together is called
pratyumna and aniruddha comprises of sakthi and tejas. Before splitting, when six gunas are
together, in that state , I am one with the Brahman.
एकोऽप्यनुनयौदार्यक्रौर्यशौर्यादिभिर्गुणैः।
नटः प्रवर्तते यद्वद्वेषचेष्टादिभेदवान्॥५५॥
eko'pyanunayaudāryakrauryaśauryādibhirguṇaiḥ|
naṭaḥ pravartate
yadvadveṣaceṣṭādibhedavān||55||
Like an actor in a drama expresses
different gunas like genorisity(audarya), cruelty(krurya), bravery(shaurya)
etc by
different dresses and actions
तद्वदेकापि सैवाहं ज्ञानशक्त्यादिभिर्गुणैः।
संकर्षणादिसद्भावं भजे लोकहितेप्सया॥
५६॥
tadvadekāpi saivāhaṁ jñānaśaktyādibhirguṇaiḥ|
saṁkarṣaṇādisadbhāvaṁ
bhaje lokahitepsayā|| 56||
Like that for helping the world ,
using gunas like divine Knowledge(jnana), power (sakthi) and others, I take
different vyuhas(forms) like samkarshana and others.
क्रमशः प्रलयोत्पत्तिस्थितिभिः प्राण्यनुग्रहः।
प्रयोजनमथान्यच्च शास्त्रशास्त्रार्थतत्फलैः॥५७॥
kramaśaḥ
pralayotpattisthitibhiḥ prāṇyanugrahaḥ|
prayojanamathānyacca śāstraśāstrārthatatphalaiḥ||57||
All things in the worlds go round in the
order of pralaya(one with brahman), utpatti(Coming out of brahman) and sthithi
(existance). So as a favour(Anugraha) besides
usability(prayojanam), I give sastras (Religious treatise), their meaning and
their fruits.
दशास्तुर्यसुषुप्त्याद्याश्चतुर्व्यूहेऽपि
लक्षयेत्।
विभवोऽनन्तरूपस्तु पद्मनाभमुखो विभोः॥५८॥
daśāsturyasuṣuptyādyāścaturvyūhe'pi
lakṣayet|
vibhavo'nantarūpastu
padmanābhamukho vibhoḥ||58||
Turiyam(meditative state), sushupti(Deep
sleep state) and other states of existance(dasaa), are existing in the four vyuhas
also. Where he is in endless(anantha) form (Existing every where) in various forms starting from Padmanabha
is called the vibhava state of mine
अनिरुद्धस्य विस्तारो दर्शितस्तस्य
सात्त्वते।
अर्चापि लौकिकी या सा भगवद्भावितात्मनाम्॥५९॥
aniruddhasya vistāro
darśitastasya sāttvate|
arcāpi laukikī yā sā
bhagavadbhāvitātmanām||59||
In Satvata samhita, aniruddha
vyuha has been very elaborately explained. Worldly godly forms (archa vigraha)
of the bhagavan are also explained there
मन्त्रमन्त्रेश्वरन्यासात्सापि षाड्गुण्यविग्रहा।
पराद्यर्चावसानेऽस्मिन्मम रूपचतुष्टये॥
६०॥
mantramantreśvaranyāsātsāpi
ṣāḍguṇyavigrahā|
parādyarcāvasāne'sminmama
rūpacatuṣṭaye|| 60||
Due to mantras (vedic hymns) and the god
of that mantras(manthresvara), the six kalyana gunas get manifested in the
archa vigraha(idol). Starting From paravasudeva and ending with archa vigrahas
all these states are contained within my fourfold vyuhas.
तुर्याद्यवस्था विज्ञेया इतीयं शुद्धपद्धतिः।
ईषद्भेदेन विज्ञेयं तद्व्यूहविभवान्तरम्॥शुद्धेतरं त्वथो मार्गं मम शक्र निशामय॥ ६१॥
turyādyavasthā vijñeyā
itīyaṁ śuddhapaddhatiḥ|
īṣadbhedena vijñeyaṁ
tadvyūhavibhavāntaram||śuddhetaraṁ tvatho mārgaṁ mama śakra niśāmaya|| 61||
Know that Turiyam and other states are
pure path (course). Know that the difference between vibhava and vyuha states
is very small(isha). O indra, visionary, now learn my pure (suddha) and other
(idaram) paths
iti śrīpāñcarātrasāre lakṣmītantre śuddhamārgaprakāśo nāma dvitīyo'dhyāyaḥ
Thus ends in Sri Panacharatra Saram and in Laksmi Tantram the second chapter named Pure(suddha) path (marga) illimination

0 Comments:
Post a Comment
<< Home